Hur kommer det sig att ni jobbar med drönare?
– Vår specialitet är 3D-modellering och vi arbetar med "point clouds" för att få till en 3D-modell. Drönare är ett av de verktyg som vi använder. Med hjälp av drönare kan vi studera grundförhållanden och också hur förhållanden ser ut under vattnet. Det har vi bland annat haft nytta av när vi arbetat med hamnen i Ystad.
Ni utvecklar egna drönare, varför då?
– Vi såg en vinning i att utveckla våra egna drönare eftersom de som finns ute på marknaden är så pass dyra. Det blev betydligt billigare och innebär att vi kan hålla fler drönare i bruk istället för att behöva dela på enstaka dyra exemplar. Vi har också våra egna drönare till kommersiell försäljning.
– Det är också lättare för oss att experimentera och förändra de drönare som vi har utvecklat själva. Just nu har vi drönare som vi utvecklat åt danska Banverket som klarar 80 km i räckvidd. Där låter vi tågföraren följa drönaren när den flyger med tåget.
Søren Nørmølle var en av talarna på konferensen "Drönare för datainsamling 2018 – på spaning efter framtidens lösningar".
Vad är nästa stora grej som du ser det?
– Jag ser tre stora möjligheter, eller utvecklingspotential, just nu:
- Precision. För bara ett år sedan hade vi en precision på 20 millimeter vid mätningar med drönare. Idag kan vi mäta med 5-6 millimeters precision vilket är samma nivå som med traditionell lantmätning. 3D-modellerna blir alltså mer exakta och effektiva.
- Dokumentation. Att arbeta med drönare för modellering ger en bra och precis dokumentation och kontroll över nuläget och en bra kvalitetskontroll där det går att se volymer.
- Igenkänning. Automatiseringen av informationen som drönaren samlar in blir allt bättre. Drönaren kan till exempel känna igen olika typer av markunderlag.
Det har varit ganska snårigt med regelverken kring drönare, hur ser det ut i Danmark?
– Det har varit lite problematiskt med regelverk som ändrats mycket de senaste åren vilket inneburit en del förvirring kring vad som gäller. Vi har dock kontakt med danska Trafikstyrelsen för att förklara vad vi vill och vilka säkerhetsaspekter vi tar ställning till.
– Ägare till den mark som vi flyger över måste informeras i förväg och när vi flyger över tätbebyggda områden informerar vi människorna som bor där. Vi brukar berätta om när och varför vi flyger och även ge de boende ett telefonnummer till vår drönarpilot om de skulle ha frågor. Om alla vet varför vi flyger så brukar det inte bli så mycket frågor utan mer positiva reaktioner.
Har ni något samarbete med universitet vad det gäller forskning på ämnet?
– Det är framförallt företagen som driver på utvecklingen på en internationell nivå och det innebär att den lokala utvecklingen inte spelar så stor roll. Det är så klart bra att vi får välutbildade studenter, men generellt är det så att forskningen ligger lite efter den utveckling som företagen driver på. Teknikutvecklingen går helt enkelt för fort för att universiteten ska hinna med.