Utgivare
Representanter för flera företag i branschen, engagerade i intressentgrupp Bygg och installation inom BIM Alliance har varit med och tagit fram BIP. Några av dessa personer håller i förvaltning och utveckling. Ett arbete med att ta fram en förvaltningsplan är pågående.

BIP är ingen standard i egentlig mening, utan är typkoderna som baseras på standarder. BIP är en webbportal som idag består av följande delar:

  • Egenskaper
  • Produktbeteckningar
  • Systembeteckningar
  • QTO – Quantity Take Off
  • Användarstöd

Hur används standarden?

BIP tillämpas på objekt och system i BIM (framförallt CAD-modeller) genom att lägga in data på egenskaper (properties) för olika objekt och system. Genom att använda ett BIP Property set vid export till IFC erhålls en samling objektdata som kan användas i olika sammanhang under projektet. Vilka egenskaper som ska användas bestäms inom varje projekt.

Genom att sätta egenskapen TypeID samt en klassificering på ett objekt kan också kopplingar göras mellan olika typer av dokument som beskriver objektet. Klassificeringen kan till exempel vara enligt BSAB eller CoClass.

Egenskaperna TypeID, SystemID, BSABe och BSABwr är de specifika egenskaper som utmärker BIP. Nedan beskrivs de olika delarna i BIP.

Egenskaper

Egenskaper används för att sätta attribut på objekt. Denna tabell togs fram innan egenskapstabellerna i CoClass presenterades. Målet var att kunna skapa en översättning mellan CAD-programmens egenskapsbenämningar och egenskaperna i IFC. Benämning av egenskaperna har baserats på hur de benämns i IFC, men det specifika IFC-suffixet har tagits bort.

Några egenskaper är dock specifika för BIP och har inte en motsvarande egenskap för IFC. Dessa egenskaper är

  • TypeID
  • SystemID
  • BSABe
  • BSABwr

TypeID är en typidentifiering av objekten och används för ”Produktbeteckningar”. Med TypeID kan objekten grupperas så att mängdförteckningar och kalkyler kan göras. Tillämpningen ligger framför allt under projekterings- och byggfasen, men ska även kunna användas i förvaltningen.

SystemID är typidentifieringen på installationssystem och används för ”Systembeteckningar”. Med SystemID kan objekt tillhörande olika system tydliggöras och på så sätt underlätta projektering, byggnation och förvaltning

BSABe är beteckningar enligt elementtabellen i BSAB-systemet och byggdelar i AMA. ”e” står för ”Element”.

BSABe används tillsammans med TypeID av ”Bygg”.

BSABe används för beteckningar av installationssystem.

BSABwr är beteckningar enligt produktionsresultattabellen i BSAB-systemet. ”wr” står för ”Work Result”, alltså produktionsresultat.

BSABwr används tillsammans med TypeID för installationsobjekt.

Produktbeteckningar

Produktbeteckningar består av tabeller som innehåller TypeID för objekt. Till varje TypeID finns en klassificering, BSABwr (för installationsobjekt) eller BSABe (för byggobjekt)

Discipliner för produktbeteckningar (”Bygg” inkluderar A och K):

  • Anläggning
  • Bygg (A, K)
  • El
  • Gas
  • Logistik
  • Space
  • Sprinkler
  • Styr
  • Tele
  • VA
  • VS
  • Ventilation
  • Installationsutförande
  • Isoleringsklass

Systembeteckningar

Systembeteckningar är tabeller som innehåller SystemID för objekt i installationssystem. Till varje SystemID finns också en klassificering, BSABwr.

Discipliner för systembeteckningar.

  • El
  • Gas
  • Logistik
  • Sprinkler
  • Styr
  • Tele
  • VA
  • VS
  • Ventilation

QTO – Quantity Take Off

QTO är ett verktyg för mängdning, kontroll och verifiering av objekt och system och finns i BIP-webportal.

Huvudsyftet med QTO är att kunna beräkna mängder för kalkyler. Det finns funktioner för att gruppera och summera objekt och system. Detta kan användas både av entreprenörer och projektörer.

Med en ”Drag- och släpp”-funktion kan IFC-filer, innehållande objekt som typkodats enligt BIP, kontrolleras. Resultatet kan exporteras ut till en csv-fil.

Användarstöd

Under Användarstöd finns framför allt filer med ”Property set” som är skapade för olika CAD-program och versioner. Property set används vid export till IFC.

Under Användarstöd finns också en matris där redovisning av vilka parametrar som används för olika egenskaper i CAD-programmen MagiCAD för AutoCAD och Revit med MagiCAD.

Där finns även enkla anvisningar för hur BIP kan tillämpas i olika programvaror.

Filerna kan laddas ner och användas av alla.

För vem?

BIP är i första hand avsett för konsulterna under projekteringsfasen. Det finns typkoder för installation, bygg och även anläggning. Det finns även egenskaper och typkoder, som kan användas av förvaltning vid kravställning på rumsnivå.

Entreprenörer kan använda BIP för mängdning, kalkyler och kontroller i samordningsmodeller.

Vid överlämnandet till förvaltningen kan typkoderna för objekten användas i beskrivningar och för produktblad.

För vad?

Genom att tillämpa BIP kan data på objekten systematiseras i CAD/BIM-modeller. Detta möjliggör att hantering kan struktureras och återupprepas från projekt till projekt. Det lägger grunden till att kunna ta fram mallar för verifiering och kontrollmetoder, mängdning och kalkyler och i förlängningen automatisera vissa delar.

I vilket skede?

BIP är framförallt användbart under projekteringsfasen, men även under produktion kan tillämpning av BIP göras. I förvaltningen kan BIP användas vid kravställning på rumsnivå. Under drifttiden finns vissa delar där typidentifiering av objekt är tillämpbara.

Tillämpning i mjukvara:

Länkar

För dig som vill veta mer:
BIP webportal

Typningen av objekt görs i modeller i CAD-program som t ex MagiCAD för AutoCAD, Revit, ArchiCAD och Tekla.

Efter export till IFC kan egenskaper och typkoder hanteras i samordningsprogram, kalkylprogram och andra program som hanterar databaser och listor. Exempel på sådana programvaror är Solibri, Navisworks, Bidcon och Wikells Sektionsdata.

I BIP ”QTO” kan mängdning för vidare bearbetning göras för IFC-filer som innehåller objekt och system med typ- respektive systemkoder enligt BIP.

Gruppering (”Disciplin”)

Koder för TypeID och SystemID baseras på

Anläggning

SS 32202:2011, branschpraxis samt egna tolkningar

Bygg (A, K)

SS 32202:2011, branschpraxis samt egna tolkningar

El

SS-EN 81346-2

Gas

SS 32202:2011, branschpraxis samt egna tolkningar

Logistik

SS 32202:2011, branschpraxis samt egna tolkningar

Sprinkler

Branschpraxis samt egna tolkningar

Styr

SS 32202:2011, branschpraxis samt egna tolkningar

Tele

SS 4551201 samt egna tolkningar

VA

SS 32202:2011, branschpraxis samt egna tolkningar

VS

SS 32202:2011, branschpraxis samt egna tolkningar

Ventilation

SS 32202:2011, branschpraxis samt egna tolkningar

Installationsutförande

SS 32202:2011