Vad innebär det att använda sig av ett livscykelperspektiv inom samhällsbyggande?
– Generellt kan man säga att livscykelperspektivet innebär att man inte bara bedömer produkter, tjänster, system eller byggnadsverk utifrån vad de kostar i inköp eller miljöpåverkan att uppföra/producera, utan beaktar kostnaden respektive belastningen under hela livscykeln. På så sätt säkerställs att kostnaden för det som beställs eller köps inte bara är låg nu, utan även sett över ett längre tidsperspektiv. Hur stor miljöpåverkan blir beräknas med hjälp av en livscykelanalys.
– Smart Built Environments fokusområde Livscykelperspektiv är inriktat på miljöpåverkan och livscykelkostnader. Ett av målen i projektet är att resultaten vi tar fram ska minska miljöpåverkan med 40 % till år 2030.
Berätta om din del i projektet Livscykelperspektiv, Hinder att överbrygga!
– Den del i projektet som jag leder handlar förenklat om att ta fram det som saknas i sektorns redan befintliga digitalisering. Det ska vara möjligt att få fram ett beslutsstöd i form av miljöprestanda och livscykelkostnader med de IT-verktyg och stöd som redan används. Förutsatt att man jobbar digitalt och att olika IT-miljöer har ett gemensamt språk och kan kommunicera, går det att nå detta utan större extraarbete.
– Det här är inte bara en teori, utan baseras på erfarenhet. Jag fick SBUFs pris Årets innovation 2007 för detta, som vi kallade Anavitor-konceptet. Utmaningen nu är att få hela sektorn med på tåget, så att alla ska kunna göra samma beräkningar.
– Vi ser att utvecklingen i praktiken kommer att leda till att det som idag görs manuellt av konsulter, kommer att kunna göras med automatik i framtiden. Visionen är att vi, med ett livscykelbaserat beslutsunderlag, ska kunna ta bättre och mer hållbara beslut. Den här utvecklingen är både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsam.
– Jag får ofta frågan om vad konsulterna, som nu sitter och räknar manuellt, ska göra i framtiden. Jag brukar svara att de kommer att finnas kvar men nu som stöd för att optimera konstruktionerna och inte bara analysera ”vad det blev”. Men andra ord kommer konsulterna att kunna arbeta mer proaktivt.
Hur kommer BIM in i projektet?
– Jag brukar säga att man kan jämföra utvecklingen av BIM och IFC med ett bibliotek och dess böcker: Tänk dig ett stort bibliotek. Alla bokhyllor är på plats, vi har bestämt hur böckernas innehåll och kategorier ska struktureras på hyllorna och hur de ska dokumenteras, men vi skriver böckerna på olika språk så alla kan inte läsa dem. Vidare saknas böcker som du vill ha eller så är de lagrade på ett media som du inte kan läsa. Vårt projekt handlar därför om att göra BIM tillgängligt i verkligheten och inte bara i teorin.
– Vi har utgått från hur arbetsprocessen ser ut idag och vad som krävs för att den ska digitaliseras fullt ut och få ett innehåll som gör att vi kan förse våra beslutsverktyg med de indata vi behöver.
– BIM är en viktig del i detta, men notera att vi inte alltid har behov av 3D-modellen. Min åsikt är att den ska användas när den behövs, men inte om den inte är nödvändig för digitaliseringen och arbetsprocessen. Med andra ord – skilj på digitalisering och den tredimensionella produktmodellen.
Hur kommer resultatet att användas när projektet är klart?
– Faktum är att vi inte kommer att behöva vänta tills projektet är klart för att se om resultaten fungerar. Del två av projektet, Testpiloter, kommer parallellt att testa det vi utvecklat i verkliga byggprojekt och ta fram miljöprestanda för de byggnadsverk som ingår.
– Notera att vi har med såväl byggnader som anläggningar och att testpiloterna kommer från olika delar i värdekedjan. Vi hoppas därmed kunna täppa till de eventuella ”hinder” eller brister som vi utvecklar i den tekniska plattformen av projektet, det vill säga i delprojekt 1 som jag projektleder.
Vem kommer att kunna dra nytta av resultatet?
– Resultatet är öppet för alla. Vi försöker använda oss av och vidareutveckla befintliga system som används internationellt, så att det vi tar fram i projektet även ska kunna påverka och bidra till utveckling av BIM och digitaliseringen i andra länder.
– Vi har ett samarbete med personer i Norge som driver ett parallellt projekt. Samarbetet gör också att vi tillsammans kan vidareutveckla sådant som vi har ett gemensamt intresse i, såsom Building Smart Data Dictionary (bsDD). En skillnad mellan vårt projekt och Norges är att vi inte bara vill föra miljöprestanda digitalt utan hanterar även hur man kan använda BIM som indata till beräkningarna och sedan hur man kan få in resulterande miljöprestanda för byggnadsverket som en egenskap i BIM.
Läs mer om fokusområde Livscykelperspektiv på Smart Built Environments webbplats.