buildingSMART International är ett öppet och neutralt internationellt samarbete rörande utveckling och användning av öppna standarder för BIM.
Kurt Löwnertz från BIM Alliance tekniska råd och Väino Tarandi som ansvarar för internationella kontakter inom BIM Alliance har sammanfattat exempel och viktiga delar från olika presentationer på konferensen.
Se filmer från konferensen på YouTube
Storbritannien höjer kraven på BIM
Storbritanniens regeringsinitiativ Digital Built Britain syftar till att lyfta BIM-leveranser för statliga projekt till ”level 3”, integrerad BIM som kan användas genom hela bygg- och förvaltningsprocessen. Mark Bew som gjorde lägespresentationen visade hur ”level 2 BIM” i huvudsak effektiviserar själva byggandet. Det omsätter i Storbritannien 89 miljarder pund årligen. Level 3 har även potential att påverka driften, som omsätter 122 miljarder, och till och med tjänster kopplade till byggnaderna, vilka omsätter hela 597 miljarder pund.
Digital Built Britain är en massiv satsning som ska stödja det digitala samarbetet bland annat med ett informationsramverk för att kunna dela data över hela marknaden, men även utbildningsinsatser för att den offentliga sektorn ska kunna använda data och utöva datadrivet beslutsfattande. Viktiga komponenter i programmet är också ett forskningscenter för implementering, metoder för säkert datautbyte och certifiering för olika roller. Målen är att skapa en kulturell miljö som befordrar samverkan samt stimulerar lärande och värdeskapande, också för att skapa tillväxt och export för Storbritannien.
Småhusproducent i Norge integrerar hela byggprocessen med IFC
Småhustillverkaren Norgeshus har med sina ”Concept Homes” utvecklat en ny BIM-stödd process med fokus på reduktion av kostnaderna för både bygg och mark. Målet är att husen ska produceras med 20 procent lägre kostnad än tidigare. Med hustypen TREND har de uppnått det målet och även kunnat förkorta tiden till färdigt hus.
Hela processen är baserad på open BIM, alltså utväxling med öppna format som IFC, som länkar ihop de olika stegen. Projektering görs i detalj med köparens medverkan och bland annat användning av VR för att visa och göra val av alternativ. Modellen går sedan vidare till system för kalkyl, produktionsplanering, beställningar, tillverkning och montage med alla underentreprenörer.
Även i detaljplaneprocessen arbetar Norgeshus i 3D, det föreslagna huset överlagras på en 3D-modell med byggrätter som volymer. I framtiden hoppas man att även bygglovsgranskningen ska kunna göras på modellen.
BIM och GIS samverkar för förvaltning av infrastruktur
Inom infrastrukturgruppen pågår nu ett gemensamt arbete mellan buildingSMART och OGC som är en motsvarande organisation för geodata/GIS-standardisering. Projektet IDBE, Integrated Digital Built Environment, fokuserar på Asset Management, alltså hantering av förvaltade anläggningar i digital form.
En viktig del av detta är standardiserade nätverksmodeller – att beskriva tillgångar som sammanhängande nätverk av olika slag; vägar, järnvägar, ledningsnät etcetera.
Betraktade som system av system (till exempel de olika trafiknäten som delar av ett transportsystem) ger nätverksmodellerna stora möjligheter att simulera och analysera produktion men inte minst användning av tillgångarna i samhället.
Kalkylprogram berikar BIM
Kan BIM och IFC förbättra hanteringen av kalkyler? Kalkylprogrammet SmartKalk tar ett grepp på modellbaserade kalkyler, och används i bland annat småhusproduktion.
Modeller från projekteringen importeras i sin helhet med hjälp av IFC. I kalkylprogrammet väljer man recept för de olika typerna av objekt i modellen. Samtidigt kan man navigera i modellen och där identifiera de olika byggdelarna.
I nästa steg kan produkter hämtas från en branschgemensam produktdatabas, med möjlighet att använda egenskaper för objekten som filter för att hitta matchande produkter. Uppgifter om produkterna knyts direkt till modellobjekten, och den berikade modellen kan sedan åter exporteras som IFC-fil, för vidare användning i planering, produktion och förvaltning.
Illustrativt exempel på BIM för enfamiljshus
För att testa och demonstrera hur BIM-standarder fungerar i praktiken tog ingenjören och läraren Dan Rossiter sitt eget lilla typiskt brittiska hus som exempel.
Med målsättningen att ordna upp den splittrade och ofullständiga dokumentation som följde med huset, för att underhålla och förvalta det på ett rationellt sätt, byggde han en BIM-modell till vilken han kopplade data och dokument för huset, inklusive fast inredning och utrustning.
För all information har Dan Rossiter strävat efter att följa standarder som används i det brittiska regelverket för BIM i offentligt byggande. Där ingår IFC och COBie liksom standarder för ritningar och dokument. Allt finns publicerat i den lättlästa bloggen There’s no BIM like home, där Dan också analyserar och diskuterar hur standarder och mjukvaror fungerar för sitt ändamål. Till slut har han beräknat kostnaden för sitt dokumentationsarbete och kommit fram till att den investeringen betalar sig inom fyra år på den tidsvinst han gör på drift och förvaltning.
Nya arbetsmetoder i sjukhusprojektet Tönsberg
I Tönsberg i Norge byggs ett större sjukhus ut. I projektet ingår att riva och flytta en befintlig klinik. I praktiken handlar det alltså om två byggprojekt, men med en tidplan för ett projekt. För att klara det krävdes en genomtänkt metodik. Målen var 50 procent minskning i tid (för att rymma de två projekten inom ramen) och 10 procent lägre kostnad jämfört med tidigare projekt, och utan byggfel.
Innan projekteringen sattes igång hade man redan skapat en modell av befintliga byggnader, områdets infrastruktur och detaljplan. Parterna arbetade sedan under ett avtal om Integrated Project Delivery (IPD), en incitamentsmodell avsedd att främja samarbete. Man upprättade också ett gemensamt projektkontor utrustat för ICE (Integrated Concurrent Engineering), där man hade regelbundna genomgångar med alla beslutsfattare i projektet. Modellerna togs fram i en samlad IT-miljö och levererades veckovis eller oftare i IFC-format. Kvalitetsgranskning gjordes direkt i modeller och ändringsärenden hanterades också i modellerna, med hjälp av BIM Collaboration Format (BCF).
En slutsats av projektet är att man bara ska ställa krav på information som verkligen behövs, all kvalitetssäkrad information har ett pris i tid och pengar. Se också till att kraven följer med i modellen. IFC-standarden fungerade i huvudsak bra, men bör förbättras bl a vad gäller parametriska objekt, landskapsinformation och flexibilitet att göra egna/lokala tillägg.
Text och sammanställning: Kurt Löwnertz och Väino Tarandi