Vad är ”Nationella riktlinjer – livscykelinformation för byggd miljö” för något?
– Det är ett projekt där vi tar fram tillämpningsanvisningar för digital informationshantering i ett livscykelperspektiv för både byggnader och anläggningar. Man kan säga att vi jobbar med frågor om "hur man bör göra".
– Resultatet kommer att bli en digital portal, där man enkelt ska kunna hitta fram till just de hjälpmedel man behöver i en viss situation. Det finns ett stort behov av att få fram anvisningar och hänvisningar till standarder. Aktörerna i samhällsbyggandet behöver på ett effektivt sätt kunna definiera informationskrav och hur man redovisar.
Vad är det ni gör i projektet i den här fasen?
– Projektgruppen, som är brett sammansatt av personer med goda detaljkunskaper, bygger vidare och förfinar strukturen på riktlinjerna. Parallellt testas denna struktur på vanliga användare av olika kategorier, det är viktigt att riktlinjerna är anpassade till vanliga situationer och förenklar arbetet i dessa.
– När riktlinjerna är färdiga att publiceras kommer det att bli någon typ av abonnemangstjänst, vi tittar också på affärsmodeller för detta. En stor byggherre kan spara stora summor på att hänvisa till nationella riktlinjer i stället för att ha interna regler för sina projekt och för sina befintliga anläggningar och byggnader.
– Vi ska hitta en modell där intäkter från byggherrar och andra användare täcker kostnaderna för ett löpande underhåll och en vidareutveckling. Nationella riktlinjer kommer med säkerhet aldrig att bli helt klara, det kommer alltid att finnas behov av vidareutveckling och en organisation för att hantera detta måste finnas och vara finansierad. Intentionen är att BIM Alliance ska etablera denna organisation.
Vem kommer ha nytta av portalen?
– Ett enkelt svar är "alla aktörer". Det innebär dock förstås inte att alla de hundratusentals personer som arbetar i sektorn ska lära sig detaljerna. Men genom att implementera och använda riktlinjerna systematiskt i alla organisationer får alla en nytta.
– Om man ser på byggprojekt kan man säga att byggherren har en stor nytta för att definiera informationskrav, till hjälp vid såväl upphandlingar som vid genomförande av projekt. Och då har förstås alla som levererar tjänster till byggherren - arkitekter, teknikkonsulter, olika entreprenörer med flera - stor nytta av att kunna svara upp emot kraven på ett enkelt och enhetligt sätt. För förvaltning av befintliga anläggningar och byggnader har man samma nytta av att definiera vilka informationskrav man ska ställa för att förvalta och underhålla sina tillgångar på ett effektivt sätt.
Det låter som att det innebär stora vinster för användarna?
– Vi uppskattar att en typisk byggherre, som till exempel en regional sjukvårdsförvaltning eller ett fastighetsbolag, i dagsläget behöver ha egna riktlinjer som uppdateras minst vart femte år och att varje sådan insats kräver flera hundra timmars arbete, om arbetet ens genomförs. Genom tillämpning av riktlinjerna är vår bedömning att man kan göra sin egen anpassning på mindre än halva tiden.
– Detta är förstås bara en besparing i eget administrativt arbete, en liten besparing i sammanhanget. Den stora nyttan är vinster hos alla aktörer, i form av enhetligt arbete, struktur i informationsleveranser, högre kvalitet, färre fel och effektiviseringar i arbetsprocesserna. Nyttorna är potentiellt väldigt stora.
Resultatet av projektet planeras att lanseras i början av 2021.