Magnus Höij

GÄSTKRÖNIKA: Inget ord är väl så välanvänt de senaste decennierna som "digitalisering". Och inget begrepp är heller så fullt av tolkningar och underförstådda innebörder.

För oss som varit med ett tag på den digitala resan är det uppenbart att digitaliseringen också visat sig, och fortsatt visar sig, från många olika sidor.

Alldeles självklart handlar digitalisering om att automatisera. Begreppet ADB, Automatisk Databehandling, användes för länge sedan för att låta en maskin göra det som tidigare hanterades manuellt.

Det kommer många fördelar med att låta datorerna ta över det manuella: volym, hastighet och komplexitet kan skruvas upp rejält. I detta finns det massor av fördelar – och det ryms såklart inom ramen för digitaliseringen.

Men digitaliseringen kan också ta andra skepnader. Digitaliseringen öppnar upp för saker som inte var möjliga i den fysiska världen. Det är klart att Microsoft Excel skulle kunna byggas på något fysiskt sätt – om man verkligen försöker – men det är faktiskt en produkt och ett koncept som har fötts i det digitala. Det finns många fler exempel.

Men riktigt spännande blir det när digitaliseringen blir ett verktyg för riktig transformation, förändring av både arbetssätt och affärsmodeller. Just nu drivs mycket av detta av internet, där nätverkets kraft skapar helt nya förmågor som dessutom ställer mycket annat på ända. E-handeln revolutionerar detaljhandeln. Facebook och Twitter utmanar den gamla mediehusen. Youtube stökar till det för tv-bolagen.

Rätt använt är internet och digitaliseringen ett verktyg för nyskapande, problemlösning och innovation.

Medlemmarna i det förbund som jag jobbar för, Innovationsföretagen, arbetar till vardags med att använda sitt arkitekt- och ingenjörskunnande för att designa saker, utveckla saker och lösa svåra problem. Det har vi alltid gjort, även om våra verktyg varierat över tid.

Numera sitter vi med moderna, digitala verktyg framför oss: datorer uppkopplade mot nätet. Kraftfulla maskiner kopplat till ett nätverk av andra kraftfulla maskiner.

Vår förmåga att lösa problem, designa och utveckla saker är numera större än någonsin. Visst: frågorna vi får präglas fortfarande i många fall av tradition och i viss mån av regelverk. Men i grunden har vi en ny och större möjlighet. Våra företag och dess medarbetare har både förmågan och viljan att vara än ännu större kraft för utveckling och förändring, där våra moderna digitala verktyg spelar oss rakt i händerna.

Och vi vill mer än att bara automatisera. Vi vill hitta nya, innovativa lösningar, gärna sådant som inte gick att skapa tidigare.

Det var också detta resonemang som låg till grund för vårt namnbyte för ett drygt år sedan. Från STD-företagen till Innovationsföretagen.

Vi vet att vi är bra på att lösa problem. Vi vet att vi kan samspela med tekniken. Vi vet att vi har kunskapen i bagaget så att vi kan ställa rätt frågor till både kund och system.
Namnet Innovationsföretagen är därför en tydlig signal om vad vi tror om framtiden. Vår syn på digitaliseringen. Och vår syn på förändring.

/Magnus Höij, Förbundsdirektör Innovationsföretagen

Uppdaterad den