Bakgrund till regeringsuppdraget

I slutet av september 2023 fick Boverket i uppdrag av regeringen att verka för digitalisering av byggprocesser genom att ta fram ett stöd för offentliga aktörer avseende användningen av BIM.

BIM kan vara ett användbart och kostnadseffektivt verktyg i digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen och syftet med uppdraget är att stimulera både offentliga och privata aktörer i fastighetsbranschen att effektivisera sin verksamhet. I uppdraget ingår att Boverket ska föreslå vilka standarder och riktlinjer som offentliga aktörer bör använda i första hand samt att beakta hur BIM kan användas i offentligrättsliga processer och vilken kapacitet och behov som finns hos byggnadsnämnderna.

Slutrapporten utgör Boverkets redovisning av uppdraget och är sammanställd av Fabian Sthål, expert på digitalt byggande.

Boverkets slutsatser och förslag

Nedan följer slutsatser och förslag från rapporten:

  • Centrala aktörer måste ha en roll i arbetet med en nationell implementering av byggnadsinformationsmodellering, BIM för att garantera en nationell interoperabilitet. Två grundläggande förutsättningar för interoperabilitet är en tydlig strategi för ett gemensamt språk, i form av klassificering eller dylikt, samt en kravställning på informationsinnehåll i BIM-leveranser för offentliga aktörer.

  • I olika processer som bygglov och klimatdeklarationer, samt avtalsfrågor mellan beställare och utförare, varierar behoven av informationsinnehåll avsevärt. För att möta dessa skiftande behov måste Boverket stödja utvecklingen av specifika krav för informationsleveranser inom offentlig rätt. Det är viktigt att Boverkets lagstiftning är i linje med dessa krav för att säkerställa samstämmighet och effektivitet inom sitt ansvarsområde.

  • Oavsett behovet av att införa BIM för offentliga aktörer och upphandling, för att det ska ske effektivt, måste de specifika kraven för informationen i offentliga processer och beslut tas hänsyn till. Utifrån ett sådant synsätt anser Boverket att en myndighet bör ansvara för arbetet, förslagsvis Upphandlingsmyndigheten.

  • Boverket ser på sikt en fritt tillgänglig standard administrerad av europeiska standardiseringsorganisationen, CEN som den mest robusta lösningen för kravställning, med hänsyn till energiprestandadirektivet och andra EU-regleringar såsom direktivet om offentlig upphandling och byggproduktförordningen, CPR. Ett sådant klassificeringssystem, tillsammans med ett öppet BIM-format, kan bidra till enhetlig och sammanhållen information genom hela livscykeln för offentliga regelverk.

Susanne Nellemann Ek

Susanne Nellemann Ek, BIM Alliance, kommenterar rapporten

BIM Alliance har lämnat följande fem punkter till Boverket och regeringskansliet som svar på rapporten, som inte har varit ute på formell remiss:

  1. Generellt är rapporten en bra utgångspunkt för fortsatt arbete. Rapporten ger en bra grund för det offentligrättsliga läget när det gäller hur BIM kan användas i till exempel bygglovsprocessen.

  2. Grundläggande krav på leveranser baserade på ISO 19650: Rapporten fokuserar på ISO 19650 och IFC, kap 5.1 och 5.2, vilket är en bra ansats men det behöver förtydligas att ett tydligt mål är att uppnå maskinläsbara krav och leveranser.

  3. Ett svenskt system baserat på befintliga ISO-standarder, vilket CoClass är, som är fritt tillgängligt och förvaltat av lämplig part är en snabbare väg framåt, vilket också rapporten indikerar.

  4. En nationell gemensam och maskinläsbar kravställning behöver tas fram som täcker de krav som ställs av bygglovsprocessen, både i klartext och i maskinläsbar form som en IDS, Information Delivery Specification. Utan en sådan kommer kommunernas programleverantörer inte att kunna hantera modeller på ett effektivt sätt.

  5. Med den erfarenhet som finns angående nationella och internationella initiativ för att skapa gemensamma klassifikationssystem och de problem som då har konstaterats skulle man även behöva studera hur parallella klassifikationssystem kan fungera tillsammans.

Uppdaterad den